Fjärdarna

Projektägare: Österbyns Vattenvårdsförening

Österby- och Västerbyfjärden är belägna på östra sidan av Gräsö i Östhammars kommun. Båda fjärdarna är kraftigt uppgrundade och förbindelsen från Österbyfjärden till havet är som mest ca 2 m djup. Inom ramen för projektet ska vass klippas under 3 år och SLU:s kustlaboratorium ska följa och utvärdera projektet. Syftet med projektet är att förbättra förutsättningar för fisklek och därmed öka fiskbeståndet samt att öka kunskapen om effekten på fiskesamhället som de planerade åtgärderna kommer ha.

Under den senaste tioårsperioden har vassbeståndet i fjärdarna ökat dramatiskt och äter sig nu allt längre in över vattenytorna.Fjärdarna är viktiga lekområden för fisk. Det rör sig främst om abborre och gädda, men även olika arter av ”vitfisk” förekommer. För bebyggelsen runt områdena har den kraftiga tillväxten av vass inneburit svårigheter att ta sig ut i skärgården.

Projektet handlar om att klippa vass i fjärdarna under tre år. Det handlar inte om att kalhugga fjärdarna utan att minska den vasstäckta ytan, samtidigt som man vill skapa/upprätthålla goda förutsättningar för lekande fisk. Arbetet kommer inte att påverka rotfilten, där det kan finnas rödlistade algarter.Tillstånd från Länsstyrelsen finns, likaså har kommunen beviljat strandskyddsdispens.

Tanken är att öppna upp vattenvägarna genom att ta bort vass som vuxit ut långt i fjärdarna. Samtidigt ska vassruggar skapas genom att kanaler klipps efter land. Dessa ruggar bildar skyddade områden för lekande fisk. Samråd har skett med SLU:s kustlaboratorium i Öregrund som kommer att följer upp projektet löpande. Syftet med det är att tillse att klippningen ökar betingelserna för fisklek. Metoden att klippa kanaler för att öka möjligheten till fisklek bygger på en vetenskaplig studie utförd i USA. Den heter Managing Macrophytes to Improve Fish Growth: A Multi-lake Experiment (Mark H. Olson, Stephen R. Carpenter, Paul Cunningham, Sarig Gafny, Brian R. Herwig, Nathan P. Nibbelink, Tom Pellett, Christine Storlie, Anett S. Trebitz, and Karen A. Wilson).

I Gräsös fall ska vattenvårdsföreningen istället för de radiella kanalerna, som är beskrivna i den vetenskapliga undersökningen, klippa kanaler som går längs med stranden. Beroende på vattendjup och övriga förhållanden kan det bli 7- 10 kanaler som kommer att variera mellan 5 och 20 m i längd.

SLU:s kustlaboratorium har varit med och utformat metoden. Eftersom metoden inte har använts tidigare i Sverige är det viktigt med en gedigen uppföljning av insatsen. Teorin är att de täta vassbestånden till viss del är svåra att uppehålla sig i för lekande fisk. Genom att klippa kanaler kommer vi att skapa konstgjorda laguner där fisk och yngel kan uppehålla sig för att sedan kunna återvända in i vassen för skydd och lek. SLU kommer, inom ramen för projektet, genomföra provfiske och analyser för att studera fiskbeståndets utveckling.

 

Projektnamn: Fjärdarna
Stödmottagare: Österbyns Vattenvårdsförening, 802515-8059
Journalnummer: 2018–4026
Insatsområde: En god miljö och ökad hållbarhet
Fond:
Europeiska havs- och fiskerifonden
Bedömning: 274 poäng (avslagsnivå 200 p)
Motivering: Projektet vill använda en ny metod för vassklippning som ska öppna upp områden med tät vass för begränsad småbåtstrafik och samtidigt förbättra förutsättningarna för fisklek. För att dokumentera effekterna kommer uppföljning ske mha SLU:s kustlaboratorium. Denna kombination gör projektet intressant och satsningen är helt i linje med utvecklingsstrategins målsättningar att bidra till fler livskraftiga fiskbestånd samt att följa upp insatser för att kunna dokumentera och sprida effekter.
Finansiering: Projektstöd 300 000 kr, Övrigt offentligt stöd från LAG 220 150 kr, ideellt arbete 23 320 (= ca 106 timmar)